Idag är förväntningarna på att företag ska agera för att säkra de mänskliga rättigheterna högre än någonsin. Krav från investerare och långivare, kunder och anställda har tydliggjort att företag inte längre kan blunda för sin inverkan på mänskliga rättigheter utan måste visa en medvetenhet kring dessa frågor. Idag utövar civilsamhällsgrupper dessutom påtryckningar mot staten i syfte att få den att införa ytterligare lagstiftning om företagens hållbarhetsarbete.

”Företag ska respektera de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att de ska undvika att kränka andras mänskliga rättigheter och bör åtgärda en negativ påverkan på mänskliga rättigheter som de är inblandade i”.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, princip 11.

Mänskliga rättigheter är en del av internationell rätt och inger stater en skyldighet att säkerställa de mänskliga rättigheternas efterlevnad. Stater lagstiftar bland annat om icke-diskriminering, arbetsrättigheter, hälsa och säkerhet och miljö. Ditt företag har därefter en skyldighet att följa lagarna i de länder du är verksam i.

I många länder är dock efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna bristande. Det finns exempel på länder där staten inte har förmågan och/eller viljan att leva upp till de mänskliga rättigheterna, där somliga människor exkluderas från att skyddas av de mänskliga rättigheterna eller där rättsväsendet är svagt. Om ditt företag har en relation till dessa länder, antingen genom att direkt vara verksamma i dem, genom affärsrelationer, dotterbolag eller inköp från leverantörer, kan du riskera att komma i kontakt med kränkningar av mänskliga rättigheter.

I situationer där nationella lagar inte lever upp till standarder för mänskliga rättigheter har ditt företag en skyldighet att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. Trots att företag inte är direkt juridiskt bundna till mänskliga rättighetstraktat tydliggörs att företag aldrig får orsaka, bidra till eller vara kopplade till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Företag måste arbeta för att förhindra kränkningar samt åtgärda eventuell negativ påverkan.

Genom dessa principer är mänskliga rättigheterna relevanta för ditt företag, utöver att endast efterleva lagen.

”Företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter gäller oberoende av staters förmåga och/eller vilja att fullgöra sina egna skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter. Företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter gäller utöver nationella lagar och andra författningar”.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, princip 11.

Oavsett om du är ett stort eller ett mindre företag kan du påverka de mänskliga rättigheterna. Detta både genom dina egna aktiviteter, aktiviteter av företag du kontrollerar samt underleverantörer och andra företag med vilka du har en affärsrelation:

Ett gruvföretag som genom mineralutvinning påverkar lokalbefolkningars tillgång till vatten och god hälsa kan klassificeras som en direkt negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna.

Ett klädföretag som inhandlar textilier från fabriker där arbetstagares rättigheter inte respekteras, så som bristande fackföreningsfrihet eller reglerade arbetstider, bidrar till en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna.

Ett vapentillverkande företag lever inte upp till sin skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna om det inte försäkrat sig om att deras produkter inte används vid potentiella människorättskränkningar och krigsbrott.

Ditt företag ska, som ett minimum, säkerställa att det efterlever de mänskliga rättigheter som finns formulerade i the International Bill of Human rights (bestående av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter) och ILO:s kärnkonventioner. Detta gör det bäst genom att följa internationella ramverk för företag och mänskliga rättigheter.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter klargör att företagens arbete med mänskliga rättigheter ska inbegripa följande tre huvudpunkter:

• Ett policyåtagande för mänskliga rättigheter,
• En process för att genomföra en riskanalys av mänskliga rättigheter,
• En process som gör det möjligt att gottgöra en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna.

När ditt företag gör en riskanalys av mänskliga rättigheter är det viktigt att hela leverantörskedjan, från råvaruproducent till slutlig försäljning, kartläggs. Identifiera även vilka som är företagets direkta och indirekta (underleverantörer) affärspartners.

De identifierade produkterna och aktörerna ska därefter matchas med risker för mänskliga rättighetskränkningar. Bland annat bör ditt företag utreda:

• Sektoriella risker
  • Är du ett företag som utvinner naturresurser måste du beakta hur lokalbefolkningars mänskliga rättigheter påverkas i områden du är verksam. Är du ett klädföretag måste du ta hänsyn till textilarbetares arbetsrättigheter och arbetar du inom transportsektorn kan människohandel vara förekommande.
• Geografiska risker
  • Geografiska risker handlar ofta om hur väl stater klarar av att skydda de mänskliga rättigheterna. Vilken är korruptionsnivån? Hur väl respekteras yttrande- och fackföreningsfriheten? Hur tillämpas lagar? Förekommer diskriminering av kvinnor, ursprungsbefolkning och andra sköra grupper?
• Affärsrelationer
  • Företag bör överväga deras leverantörers och underleverantörers vilja och kapacitet att respektera de mänskliga rättigheterna.

Syftet med att genomföra en riskanalys är att ditt företag ska bli medvetna om i vilka situationer det kan föreligga risker för mänskliga rättighetskränkningar. Detta kan hjälpa företaget att förhindra, förebygga och gottgöra faktisk och potentiell negativ påverkan.

Större företag är idag bundna av årsredovisningslagen (ÅRL) till att rapportera om hur de arbetar med mänskliga rättigheter. I ÅRL framgår det att företag ska beskriva dess affärsmodell, policydokument på området, resultaten av dessa policyer, väsentliga risker på området och hur dessa hanteras samt resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.

Om du är ett större företag måste du alltså redovisa för mänskliga rättigheter enligt ÅRL:s principer. Om du är ett mindre företag har du inga skyldigheter att redogöra för mänskliga rättigheter enligt svensk lag, dock ställer internationella riktlinjer och omvärlden krav på att du måste vara medveten om hur din verksamhet påverkar mänskliga rättigheter.

Detta kan framförallt ses bland civilsamhällsgrupper som driver frågan om Sverige ytterligare bör lagstifta om hållbart företagande. Konkret vill civilsamhällsgrupperna att regeringen utreder möjligheten till bindande regler för ”due diligence” – företagets systematiska och kontinuerliga arbete för att identifiera och förhindra potentiell negativ påverka på mänskliga rättigheter. Som föregångare finns den franska ”duty of vigilance” (acte de vigilance) -lagen som gör det obligatoriskt för moderbolag med huvudkontor i Frankrike att identifiera och förhindra skadlig påverkan på miljö och mänskliga rättigheter.

Att följa internationella ramverk för företag och mänskliga rättigheter är således en betydande åtgärd i syfte att svara på allmänhetens krav. Allra viktigast är det dock för att stärka efterlevnaden av alla människors mänskliga rättigheter.