Nytt lagförslag kring stärkt skydd för visselblåsare – så här påverkas ditt företag

tingey-injury-law-firm-veNb0DDegzE-unsplash

Nyhet

4 oktober 2021

Under oktober månad kommer riksdagen behandla regeringens proposition om stärkt skydd för visselblåsare. Lagförslaget innebär en ersättning av dagens visselblåsarlag och ska gälla i all privat och offentlig verksamhet där antalet arbetstagare är 50 eller fler. Det nya lagförslaget väntas träda i kraft 17 december 2021.

 

Vad innebär lagförslaget?

Det nya lagförslaget berör två områden: utvidgat och stärkt skydd av visselblåsarnas identiteter och uppgifter samt att förenkla möjligheten till visselblåsning.

Lagförslaget syftar till att utöka skyddet för visselblåsare så att de inte drabbas av repressalier. Konkret innebär det att visselblåsarens identitet kommer skyddas av sekretess och tystnadsplikt. Kretsen av personer som ska ha skydd föreslås inkludera arbetstagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet föreslås även gälla innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av eller inhämtat information under den tid som de var verksamma. Det föreslås även att det ska finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.

 

Hur påverkas ditt företag?

Lagförslaget innebär även att det ska bli enklare att slå larm om missförhållanden genom att systemen för rapporteringskanaler förbättras, både internt och externt. Vid vissa arbetsplatser finns redan visselblåsarfunktioner på plats, medan andra kommer behöva införa sådana system till följd av lagförslaget. Det är sedan upp till visselblåsaren om denne vill rapportera internt eller externt. Det ska inte spela någon roll vilket av dessa sätt som visselblåsaren väljer att rapportera på.

Att det finns en intern rapporteringskanal möjliggör för arbetstagaren att slå larm internt på ett säkert sätt. Visselblåsaren ska kunna slå larm muntligt, skriftligt eller vid fysiskt möte. Visselblåsarfunktionens uppgift är i sin tur att ha kontakt med visselblåsare och kunna ta emot, följa upp och ge återkoppling till de som slagit larm. De som utgör den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda av verksamhetsutövaren eller vara anlitade utifrån.

 

När träder kraven i kraft?

Kraven på när rapporteringskanaler ska vara införda beror på sektor och företagets storlek:

  • Verksamhetsutövare i privat sektor med fler än 249 arbetstagare och verksamhetsutövare i offentlig sektor med fler än 49 medarbetare ska ha en visselblåsarfunktion på plats till den 17 juli 2022.
  • Verksamhetsutövare i privat sektor med 50–249 arbetstagare ska en visselblåsarfunktion på plats till den 17 december 2023.
    • Dessa får även lov att dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning med varandra.

Vad gäller externa rapporteringskanaler så utser regeringen behöriga myndigheter inom olika ansvarsområden som i sin tur får motsvarande uppdrag att ha externa rapporteringskanaler för rapportering, uppföljning och återkoppling på inlämnade ärenden.

 

Varför är visselblåsning viktigt och relevant just i Sverige?

”Visselblåsning är ett viktigt verktyg för både Sveriges och andra länders hållbarhetsarbete. Det är viktigt att det finns trygga system där både medarbetare och andra intressenter kan rapportera in oegentligheter eller andra funderingar. Detta kommer på både kort och lång sikt att öka transparens, motverka korruption och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna. När omfattningen av regelverket nu utvidgas till att även inkludera mindre organisationer kommer rapporteringen troligen också att öka generellt. Hittills har många nog sett detta enbart som ett verktyg för större organisationer och är förknippat med stora internationella skandaler. För Sustemas kunder blir det ett bra komplement till avvikelserapporteringen.” – Johan Dolva Törnberg, VD Sustema